Hej!
Vi red så fort våra kameler kunde springa. Och de sprang väldigt fort. Det var mycket mörkt, men som tur var visade stjärnan vägen. När vi närmade oss Betlehem mötte vi några herdar som var på väg ut ur staden. De stannade oss och sa: ”Har ni hört att Messias är född?” ”Nej, det har vi inte hört, men vi har gissat det. Har ni bevis?” ”Ja då!” sa den äldsta herden som nästan var femton år gammal. ”Änglarna kom till oss på ängen och sjöng…” ”Ära till Gud och frid på jorden.” ropade Orion. ”Ja, hur visste ni det?” ”Vi hörde det själva,” sa Orion. ”Men ni har inte sett bebisen?” ”Nej, inte än, men det vill vi gärna. Var hittar vi honom? Bor han i slottet?” ”Nej, han bor inte i något slott. Han bor i ett stall.” ”Ett stall!” sa vi alla tre vise män i munnen på varandra. ”Ja, han finns i ett stall och ligger i en krubba.” ”En krubba!” sa vi förvånat till varandra. ”Ja, följ bara stjärnan så hittar ni vägen.” ”Det ska vi,” sa vi till herdarna och gav dem en sheckel som tack för hjälpen.
”Tror ni att de skojar?” sa Draco. ”Inte kan väl världens härskare bo i ett stall?” ”Det verkar som om vi kommer precis i rätt tid,” sa Orion. ” Med våra presenter kommer han att kunna köpa sig ett slott som han kan regera från.” ”Vi får väl se”, sa jag.”
Sedan fortsatte vi in genom porten på stadsmuren. Vi fortsatte att följa stjärnan och när vi kom fram såg vi att det var sant. Stjärnan lyste på ett stall. Vi klev av våra kameler, tog våra presenter och knackade på.
En man öppnade och vi gick in. Och då såg vi honom. En liten bebis som låg i en krubba och stjärnans strålar lyste honom i ögonen. Han var glad och tittade på oss var och en. Det gjorde även hans mamma. Vi blev så överväldigade att vi föll på knä. Sedan frågade vi om vi fick klappa den lille och vi fick alla hålla bebisen, som visst hette Jesus (det betyder Gud räddar), eller var det Immanuel, jag kommer inte riktigt ihåg nu. När vi höll honom visade vi honom hans presenter och han tog tag i min guldkamel.
Tänk att jag har fått hålla världens härskare i mina armar! Det är det bästa som har hänt mig. Man borde verkligen fira hans födelsedag varje år. Kanske idag, den 24 december, är en bra dag. Då kan man ställa sig under en adventsstjärna och tillsammans med sin familj tack Gud och säga: ”Ära till Gud och frid på jorden.”
God Jul från Leo
Ps. Den natten fick vi en dröm från Gud där han sa att vi inte skulle gå till Herodes på vägen hem, så vi tog en annan väg. Det var tur att Vägviser var med, så att vi alla hittade hem. Några år senare fick jag ett tackbrev från Josef. De hade varit tvungna att fly till Egypten med Jesus eftersom Herodes hade velat döda alla barn. Han ville väl inte att det skulle födas någon annan kung. Han ville ju regera själv. (Jag sa ju att han var elak.) Då hade de behövt pengarna som de kunde få när de sålde guldkamelen, rökelsen och myrran. Josef visste hur mycket kamelen betydde för både mig och Jesus, så istället gjorde han en kamel i trä åt Jesus, som Jesus fortfarande har med sig. Tack för att du har tagit tid till att läsa alla mina brev. Du kan spara dem om du vill. Då kan du ta fram dem nästa år och läsa om mitt äventyr igen.